RegissörSkådespelare

Gösta Ekman

 Hans Gösta Gustaf Ekman

Svensk skådespelare och regissör
Personliga detaljer
Född 28 juli 1939
Engelbrekts församling, Stockholm, Sverige
Död  1 april 2017 (77 år)
Sofia församling, Stockholm, Sverige
Begravd Katarina kyrkogård
Nationalitet Svensk
Aktiva år 1955–2013
Maka Fatima Svendsen
(1963–1974; skilda)
Pia Harahap
(1979–1986; skilda)
Marie-Louise Ekman
(1989–2017; hans död)
Föräldrar Hasse Ekman
Agneta Wrangel
Betydande roller
Dante Alighieri Mannen som slutade röka
Martin Beck i sex Beck-filmer
Charles-Ingvar ”Sickan” Jönsson Jönssonligan-filmerna
Papphammar Från och med herr Gunnar Papphammar
Biografi

Skådespelare. Född Hans Gösta Gustav Ekman i Engelbrekts församling, Stockholm.

Han är en av många som fötts rakt in i skådespelarvärlden. Få kan dock uppvisa samma imponerande påbrå och redan tidigt kom de ofrånkomliga jämförelserna, inte minst med hans farfar och namne som i Vecko-Revyn 1955 där man menade att han hade samma vackra och sensibla profil som sin farfar. Redan vid den tiden förutspådde många att han skulle komma bli något stort inom teatervärlden.

Han var mycket ung när han debuterade som assistent till sin far Hasse Ekman, Ingmar Bergman och Per-Axel Branner. 1955 framträdde han på Skansenteatern som student i Markurells i Wadköping och året därpå gjorde han sin filmdebut i Swing it, fröken. Samtidigt försökte han komma in vid Konstakademin och senare, 1959, gjorde han ett misslyckat försök att komma in vid Dramatens elevskola. Han fick dock engagemang först vid Munkbroteatern, där han debuterade 1959 i Vår tids hjälte, och sedan vid Stockholms stadsteater när denna startade 1960. Han började sin skådespelarbana i det romantiska ynglingafacket där han kunde porträttera känsliga och veka unga män som fallet är i filmen Chans (1962), där kritikerna menade att han stod för filmens enda mogna rollskapelse. När han då tillfrågades om sin skådespelarframtid hade han inte så höga förhoppningar och menade att han handikappades av en svag röst. Vid denna tid siktade han på att i stället bli regissör, något som kom att realiseras långt senare bl.a. med Morrhår och ärtor (1986) och det är en officiell hemlighet att han i praktiken stått för mycket av regin själv i Jönssonligefilmerna.

Så småningom tog den komiska ådran över, särskilt när han kom att samarbeta med HasseåTage i deras revyer och senare i flera av deras filmer. Det är en humor med mycket fysiska förtecken som när han gestaltar karaktärer som ofta är handikappade på det ena eller andra sättet, särskilt på det sociala planet. Man kan kalla dem ett slags "folkhemsneurotiker". Det är en komik som balanserar på lyteskomikens knivsegg. I den långa Papphammarserien i tv (1978, 1980, bioversion 1981) fulländandes denna typ av komisk gestaltning genom bilden av den ömkansvärda mannen i sin långa rock som ständigt råkar ut för makternas och omständigheternas förtretligheter, vilka bildligen och bokstavligen sätter krokben för honom. En föraning av detta finner vi redan i HasseåTage-revyerna med numret om Mahatma Ekman i Gula Hund (tv-version 1966).

Det finns självklart en ganska svart underton i detta och är något som förstärkts i de roller som Gösta Ekman kreerat under den senare delen av karriären. Den stora framgången med gängledaren Jönsson innehåller samma underliggande svärta ty dessa filmer åskådliggör under den komiska ytan ett slags variation på det gamla Sisyfostemat på samma gång som de blir en galen spegel av de finansiella klippens decennium. Ständigt smider han dessa geniala planer och lika säkert slutar det hela i en tvivelaktig triumf.

Han har också under senare år uppvisat en mer allvarlig sida som i den långa serien om Martin Beck (1993-1994) där han spelade rollen som den luggslitne och desillusionerade kriminalkommissarien med samma dimension av svärta minus komiken. I grannskapet finns andra och annorlunda gestalter han skapat på scen och i film såsom Marat, Gustav III i både Strindbergs drama (tv 1974) och tv-serien Macklean (1993), Strindberg i tv-serien En dåres försvarstal (1976) eller Karl XII vilket säger något om spännvidden i hans rollrepertoar. Den sistnämnda karaktären som han gjorde i den som film misslyckade Kalabaliken i Bender (1983) blev en i högsta grad neurotisk och svart skapelse.

1973 erhöll han en Guldbagge som bästa manliga skådespelare för Mannen som slutade röka, 1976 Teaterförbundets Gösta Ekman-stipendium, 1981 Svenska Filmakademins silvermedalj samt 1991 Teaterförbundets De Wahl-stipendium. Han var tidgare gift med skådespelerskorna Fatima Ekman och Pia Ekman (Harahap) och numera med regissören Marie-Louise Ekman.

P O Qvist (2004)

Utmärkelser
  • Guldbagge 2008 Hedersguldbagge
  • Guldbaggenominerad 2004 Bästa manliga biroll Skenbart
  • Guldbaggenominerad 1997 Bästa skådespelare Nu är pappa trött igen
  • Pris (Stockholm) 1987 (filmbranschens pris)
  • Svenska Filmakademins silverplakett 1980
  • Chaplin-priset 1975 Ägget är löst! (roller i denna film och i Släpp fångarne loss ...)
  • Chaplin-priset 1975 Släpp fångarne loss - det är vår! (roller i denna film och i Ägget är löst)
  • Guldbagge 1973 Bästa skådespelare Mannen som slutade röka
  • Chaplin-priset 1972
Insatser

Regi:

  • Asta Nilssons sällskap (2005)
  • Vennerman & Winge (1992)
  • Duo jag (1991)
  • Morrhår och ärtor (1986)
  • Från och med Herr Gunnar Papphammar (1980)
  • Lådan (1968)

Manus:

  • En fot i graven (2000)
  • Jönssonligan på Mallorca (1989)
  • Jönssonligan dyker upp igen (1986)
  • Morrhår och ärtor (1986)
  • Picassos äventyr (1978)

Producent:

  • Från och med Herr Gunnar Papphammar (1980)

Musik:

  • Från och med Herr Gunnar Papphammar (1980)

Roll:

  • Gunnar & Anette (2007)
  • Asta Nilssons sällskap (2005)
  • Jag tänker på mig själv - och vänstern (2005)
  • Loranga, Masarin & Dartanjang (2005)
  • Jag har gråtit mycket i Limhamn (2004)
  • Skenbart (2003)
  • Puder (2001)
  • Det blir aldrig som man tänkt sig (2000)
  • En fot i graven (2000)
  • Soldater i månsken (2000)
  • Lisa hos tandläkaren (1998)
  • Lisa på picknick (1998)
  • Kalle Kanins Knattebio (1996)
  • Lisa får en barnvakt (1996)
  • Nu är pappa trött igen (1996)
  • En på miljonen (1995)
  • Magister Flykt / Herr Bohm och sillen (1995)
  • Polis polis potatismos (1994)
  • Polismördaren (1994)
  • Stockholm Marathon (1994)
  • Brandbilen som försvann (1993)
  • Macklean (1993)
  • Mannen på balkongen (1993)
  • Minns Ni? (1993)
  • Roseanna (1993)
  • Vennerman & Winge (1992)
  • Duo jag (1991)
  • Underjordens hemlighet (1991)
  • Den hemliga vännen (1990)
  • 7 maj 1945 (1989)
  • Jönssonligan på Mallorca (1989)
  • Kronvittnet (1989)
  • Herr Bohm och sillen (1988)
  • Vargens tid (1988)
  • Jönssonligan dyker upp igen (1986)
  • Morrhår och ärtor (1986)
  • Dödspolare (1985)
  • Jönssonligan får guldfeber (1984)
  • Slagskämpen (1984)
  • Kalabaliken i Bender (1983)
  • P & B (1983)
  • Den enfaldige mördaren (1982)
  • En flicka på halsen (1982)
  • Gräsänklingar (1982)
  • Jönssonligan & DynamitHarry (1982)
  • SOPOR (1981)
  • Varn!ng för Jönssonligan (1981)
  • Från och med Herr Gunnar Papphammar (1980)
  • Mannen som blev miljonär (1980)
  • Sällskapsresan (1980)
  • En kärleks sommar (1979)
  • Farbrorn som inte vill va' stor (1979)
  • Lucie (1979)
  • En vandring i solen (1978)
  • Picassos äventyr (1978)
  • Ansikte mot ansikte (1976)
  • En dåres försvarstal (1976)
  • Ägget är löst! (1975)
  • Släpp fångarne loss - det är vår! (1975)
  • Dunderklumpen (1974)
  • Mannen som slutade röka (1972)
  • Äppelkriget (1971)
  • Niklas och Figuren (1971)
  • Duett för kannibaler (1969)
  • Som natt och dag (1969)
  • I huvet på en gammal gubbe (1968)
  • Jag älskar, Du älskar (1968)
  • Lådan (1968)
  • Yngsjömordet (1966)
  • Att angöra en brygga (1965)
  • Festivitetssalongen (1965)
  • Nilsson (1965)
  • Äktenskapsbrottaren (1964)
  • Dansen kring Guldbaggen (1964)
  • Svenska bilder (1964)
  • Chans (1962)
  • Nils Holgerssons underbara resa (1962)
  • Swing it, fröken! (1956)

Regiassistent:

  • Släpp fångarne loss - det är vår! (1975)
  • Stöten (1961)
  • Himmel och pannkaka (1959)
  • Ansiktet (1958)
  • Nära livet (1958)
  • Med glorian på sned (1957)
  • Smultronstället (1957)
  • Sjunde himlen (1956)

Scripta:

  • Sjunde himlen (1956)

Synopsis:

  • Jönssonligan dyker upp igen (1986)

Inspicient:

  • Du är mitt äventyr (1958)

Övrig medarbetare:

  • Släpp fångarne loss - det är vår! (1975)

Speaker:

  • Lisa hos tandläkaren (1998)
  • Lisa på picknick (1998)
  • Lisa får en barnvakt (1996)
  • Herr Bohm och sillen (1988)

Berättare:

  • Pingvinresan (2005)
Musikstycke

Sångare:

  • Alouette
  • Does Your Spearmint Lose Its Flavor on the Bedpost Over Night?
  • Drink to Me Only with Thine Eyes
  • On the Other Side of Town
  • Tro-la-la
  • Who Killed 'Er (Who Killed the Black Widder)

Källa: sfi.se

Bilder På Gösta Ekman

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Back to top button